Har funderat på vissa slags mammor hur dom egentligen funkar. Vissa kanske inte är menade för mammarollen dom tar sig an. Men varför skaffar dom barn då om dom inte förstår ansvaret som kommer med ett barns inte bara födsel utan redan vid befruktning. Jag kan räkna upp minst 3 mammor jag vet verkligen inte är lämpliga som mammor. Jag kan säga deras brister och fel. Men det vore fel av mig att hänga ut dom så här öppet. Visst alla kan inte vara världens bästa mammor och visst gör vi alla fel i våra mammaroller. Men det är inte just dessa fel jag syftar på. Jag förstår till exempel mig inte på vissa mammor som har de svårt med ett barn ekonomiskt inte har råd o köpa det barnet är i behov av eller knappt ett paket blöjor, men ändå skaffar sig ett till barn och förväntar sig då att omgivningen ska ställa upp med allt vad ett nyfött barn behöver under dess uppväxt. Eller mammor som gått en hel graviditet och saknat utelivet som direkt slänger sig in i mingelvärlden med dess folk och drycker. Varför vill man inte vara hemma första tiden med sitt barn. Varför ha så bråttom till flaskan??? Jag kan säga jag har druckit 3 ggr på 5 år . Och jag har verkligen inget behov av varje sig spriten eller folket på krogen. Jag vill inte byta ut en fredagsmyskväll  med mina prinsessor och man mot en öl o massa onyktert folk. Pengarna kan jag lägga på ngt skoj istället. Jag kommer nog aldrig förstå sådan mammor som beter sig på detta vis och inte tar sitt ansvar för sina barn. Som prioriterar sig själv före sina barn. När man väl gjort valet att bli gravid så är första prioriteringen detta barn. Hela livet fram över inte bara stundvis. Man borde införa riktiga kurser för kvinnor som vill ha barn och utsätta dom för ett prov för att se om dom är redo för mammarollen. Detta handlar inte om unga mammor eller gamla utan mammor i allmänhet.